Blogg

Ljusare tider betyder mer tid

29 mar 2017

Vi har gått över till sommartid - äntligen, säger jag! Dagarna är längre än tidigare, det är ljust fram till kl 20 och vädret har varit klanderfritt (bortsett från gårdagen och i dag). Jag är väldigt glad att våren och ljuset har kommit tillbaka, det känns genast som att man har mer tid till träning och andra utomhusaktiviteter. De senaste två veckorna har jag fått till riktigt bra träningspass med hästarna, det känns bra. 

I helgen blir det träningsläger med landslagsledare Leonard Liesens på Sparreholms slott, dit jag tar med mig Chaman och min pappa Henrik. Jag hoppas på en bra helg med inspiration och tips inför kommande tävlingar. Det ska bli spännande, men först återstår två dagar av träning och förberedelser på hemmaplan! 

/img_4893.jpg

Bild från i söndags 

/ Josefin 

Dagens outfit - enhörningar!

24 mar 2017

Hej hopp! 

Dagen började med 30 km på Rakeem och Chaman, med Johanna som co-rider. Vi hade strålande solsken hela ridturen och kunde njuta till fullo av det trevliga träningspasset. Som pricken över i hade vi med oss varsin energibar som vi kunde tugga i oss under en skrittsträcka för att fylla på energidepåerna. Jag har på senare tid insett (med hjälp av Johanna) att det är alltför ofta som jag (och många andra som håller på med hästar eller annan idrott) får i mig för lite energi/näring. Tidigare har jag till viss del varit medveten om saken men jag behövde den där extra knuffen för att ta tag i att åtgärda saken. Tro mig, det är inte lätt att få i sig ~3000 kcal varje dag, men oj vilken skillnad det blir när jag håller mina energidepåer påfyllda.

Dagen till ära har jag på mig ett par mycket fina träningstights som jag fått av min syster och hennes döttrar. Visst är de fina? Nog får man en extra energiboost av ett par snygga tights! 


/enhorningstights-2.jpg
Dagens outfit 

/enhorningstights.jpg
Dagens outfit 

Efter drygt 3 h ridning på morgonen och en del efterfix åkte Johanna vidare för andra aktiviteter. För min del återstod resten av dagens arbete - mocka, fodra, fylla vatten samt träna ytterligare två hästar på egen hand. Jag har hittills mockat och tagit Shah Zohar på en tur med klättring och off road ute i skogen, nu återstår att lägga in foder, fylla vatten och träna Bolognese från marken. Som vanligt en fredag med full fart! Jag ser fram emot när det blir middagsdags, då min käre sambo lovat att laga en av mina favoriträtter - pasta carbonara. Mums! Livet är bra dagar som denna. 

/shah-zohar-24-mars.jpg
Jag - Shah Zohar efter vårt skogspass

 

/ Josefin 

Långritt, travhästar och vårkänslor

20 mar 2017

Helgen innebar (som vanligt) många timmar på hästryggen. Allt som allt kom jag upp i 6 h ridning och fler timmar stalljobb och vardagliga aktiviteter. 4 hästar tränade på lördagen och 5 hästar tränade på söndagen, inte full pott men helt okej ändå. 

Lördag

Under lördagen blev det en långritt på den gamla banvallen in till Rimbo, där både underlaget och utsikten var perfekt. Fyra ekipage gjorde sig redo hemma hos mig; Jon - Bolognese, Anna - Chaman, jag - Rakeem och Hanna - Euforian. De tre förstnämnda kombinationerna har som plan att rida CR på Lovisedalsritten i slutet av april.

/snapchat-129737652.jpg
Jag - Rakeem, Otto, Jon - Bolognese, Henrik och Anna - Chaman (Hanna tog bilden)

Det blev en mycket härlig tur med glada ryttare på pigga hästar. Banvallen erbjöd flera långa galopper och massor av miljöträning i form av broar, betongsuggor, barnvagnar, hundar, våreldning och annat. Tiden flög iväg och snart hade vi tagit oss igenom drygt 30 km á 3 h - en mycket, mycket bra lördagsförmiddag. Senare på kvällen blev det middag inne i Täby för att fira Ottos mamma, ett perfekt avslut på en grym dag. 

 /20170318_113324.jpg
Jag - Rakeem, Anna - Chaman, Jon - Bolognese

/langritt-18-mars.jpg
"Halva" Rakeem, Hanna - Euforian, Anna - Chaman, Jon - Bolognese (som i sann Bolognese-anda tappat fokus)

/langritt-18-mars-2.jpg
"Halva" jag, Jon - Bolognese, Anna - Chaman, Hanna - Euforian 


Film från Annas FB-sida, filmad genom hennes GoPro-kamera

Söndag

Söndag morgon infann jag mig på Österledinges gård strax efter kl 9:30 för att rida på familjens travhästar - TopOver och Sobel Monne. Jag hjälper till med ridträning av travhästarna för att ge variation till travträningen. Målsättningen är delvis att så småningom åka till Angarn för att intervall/backträna på deras rakbana med lutning. 

Först blev det ett pass på Monne, där vi mestadels fokuserade på att hålla henne lugn och avslappnad (en häst med mycket framåtanda och vilja). Vi hittade några nya stigar i skogen som vi använde oss av och hade en trevlig, lyckad tur tillsammans.

Efter att jag ridit på Monne blev det vidareutbildning på ridbanan för TopOvers del. Han är relativt liten för att vara travhäst och liknar till stor del en distanshäst i kroppen. I och med detta har han inte riktigt samma naturliga bärighet som ridhäst jämfört med Monne (över 170 cm hög och stabil i kroppen). TopOver kräver mer träning för att orka bära ryttare på ett bra sätt så med honom red jag ett lågintensivt dressyrpass på ridbanan. Mysiga hästar båda två! 

/monne.jpg
Utsikt från Monnes rygg med blicken fäst på grustaget vid Österledinge

/topover.jpg
TopOver efter passet på ridbanan

Söndag eftermiddag bjöd på ridtur tillsammans med Jon - Bolognese, jag - Ambres och Otto(!) - Euforian. Vi hade strålande vårväder hela ridturen och hade det minst sagt trevligt tillsammans. Stackars Otto, som inte hade ridit sedan i höstas, blev tvungen att rida barbacka eftersom Euforian hade skavsår precis i sadelgjordsläget. Tur i oturen är att Otto har mycket bra balans och är en duktig ryttare, vi klarade oss bra trots att vi saknade en sadel. 

 

/img_4794.jpg
"Halva" Euforian - jag - Ambres, Jon - Bolognese

Måndag

Gråmulen, trist dag vädermässigt blev bättre i och med trevligt sällskap i form av hästarna. Jag är själv i stallet större delen av veckan och har därför mer att göra än vanligt. Det blev hur som helst en bra dag ändå. Jag sysslade med bokföringen ett par timmar på morgonen och satte igång i stallet efter lunch. Ambres och Shah Zohar fick gå en tur tillsammans (Shah Zohar som handhäst) innan jag red ett pass på Rakeem. Kanske inte en lika produktiv dag som jag hade önskat, men det funkar ändå. Vårkänslor har jag i alla fall fått!

Som alltid spred grålle-pållarna energi vid utsläpp i dag:

/ Josefin

50 km kval i Jämtlands vackra (men krävande) natur

15 mar 2017

I lördags red jag och Shah Zohar 50 km i Wången ("Dagsmejan"), för att fortsätta hans kval mot internationella starter. Vi fick en fantastisk naturupplevelse och en rejäl utmaning på samma gång. Eftersom vi bor i en av Sveriges mer platta delar har vi inte alls mycket backar hemma, över 20 km är jag glad om vi kommer upp över 150 m stigning totalt. Den här banan - med sina både långa och branta backar och sluttningar - var något helt annat. 

De totala höjdskillnaderna uppför och nedför blev runt 900 m. Som ni kan se på bilden nedan var banan minst sagt krävande. En av backarna tog drygt 30 min att ta sig upp för, sedan följde drygt 30 min ridning nedför istället. Det var inte många ställen där banan var "platt" så nog tog det på krafterna att ta sig igenom den. 

/hojdskillnader-wangen.jpg

Hur som helst passade Dagsmejans bana Shah Zohar alldeles ypperligt, trots att vi inte direkt hade tränat backar innan tävlingen. Shah Zohar är en häst med väldigt mycket energi och han är av den anledningen svår och krävande att träna på hemmaplan (han är den enda av mina hästar som enbart jag rider på). Jag har valt ut kuperade/tekniska banor för honom att noviskvala på, eftersom han då kan lägga sin energi på att fokusera för att klara av uppgiften istället för att bara fokusera energin framåt. När det bara är platt och går rakt fram har han alldeles för lätt för sig och kommer då lätt upp i för högt tempo, vilket jag inte vill nu medan han fortfarande är "grön" som distanshäst. I kuperad, teknisk terräng bromsas tempot upp automatiskt och lille grå blir alldeles lagom framåt - perfekt! 

/shah-zohar-wangen.jpg
Backarna var lååånga

Tävlingen var en så kallad "tempoklass" där poängen räknas ut genom en formel som involverar hastigheten (min 10 km/h och max 15 km/h) och pulsen som hästen har vid målgång. Det är alltså inte alls säkert att den som kommer först i mål blir den som vinner i slutändan. Extra roligt den här gången var att samtliga ekipage som startade i tävlingsklassen över 50 km gick i mål på mellan 4 h 20 min och 4 h 25 min, det var alltså framförallt pulsen vid målgång som avgjorde vem som vann. Det var kul att prova på den tävlingsformen och jag vill absolut rida den igen.


/shah-zohar-wangen2.jpg
Utsikten var underbar och vädret kunde inte blivit bättre

Filmen nedan är filmad ca 2 km innan målgång. Shah Zohar flög fram hela tävlingen och skötte sig exemplariskt. Nu ser vi fram emot kommande tävlingar! 

/ Josefin

Nu är hästarna fit for fight inför tävlingssäsongen

12 mar 2017

Förra veckan fixade vi tänderna på hästarna och i går kollade MD Kleen/Alternative Health Works igenom hästarnas kroppar för att få bästa förutsättningar inför tävlingssäsongen. Eftersom jag, min pappa och Otto var iväg och tävlade med Shah Zohar fick min mamma hålla ställningarna hemma. Bolognese, Euforian, Chaman, Rakeem och Ambres blev alla kollade och korrigerade - om de hade några problem. Hästarna var förvånansvärt fina, några av dem hade några småsaker att korrigera men överlag var allihop i mycket fin form. Roligt att få det bekräftat! Nu är det bara att tuta och köra inför tävlingssäsongen.

MD Kleen är verkligen duktiga på att gå igenom och behandla hästar, samt att ge rådgivning kring och erbjuda individanpassad örtmedicin. Jag har haft hjälp av dem under flera års tid och hittills har deras slutsatser kring mina hästar aldrig slagit fel. En ovärderlig och viktig del i teamets framgångskoncept för att få hållbara hästar! 

Tävlingen med Shah Zohar gick suveränt, vi blev godkända och hade en mycket härlig naturupplevelse i Jämtlands vackra landskap (ett separat inlägg om tävlingen kommer senare). Den här morgonen gick vi upp kl 3:30 för att bege oss hemåt i ottan. Runt lunch var jag på plats på Arlanda för att ha ett individuellt samtal med den nye landslagsledaren Leonard Liesens. Givande, motiverande och inspirerande att träffa honom. Det känns som att det mesta har fallit på plats nu och jag har fyllt på depåerna med motivation, vilket var något jag behövde efter den här tunga vintern. Som extra motivation för min del fick vi som deltog på dagens möte en del Sverigeutrustning att roa oss med. Säsongen 2017 är igång! 

/img_4705-svrf.jpg

/ Josefin

Intensiv helg med tävling och elitträff

10 mar 2017

Sitter i skrivande stund i bilen på väg upp mot Östersund. Morgondagen innebär tävling över 50 km för mig i Shah Zohar i Jämtlands vackra, vintriga landskap. Det är en bit att åka till Östersund hemifrån oss, nämligen ~60 mil enkel väg, ganska exakt lika långt som vi har till norra Skåne. Jag tror resvägen blir värd mödan i och med upplevelsen av ännu ett av Sveriges landskap. Det ska bli häftigt att uppleva Jämtlands natur från hästryggen. För ett par år sedan skidade jag Jämtlandstriangeln och naturen jag fick se var minst sagt vacker. 

Jag hade tänkt att jag, pappa Henrik och sambo Otto skulle få en minisemester i Jämtland men så blir inte riktigt fallet. Stugan är bokad till på söndag, men vi behöver bege oss hemåt redan under lördag natt. På söndag kl 10 är det elitryttarträff på Arlanda (30 min hemifrån, haha) och självklart vill jag vara med på mötet. Den nya landslagsledaren Leonard Liesens kommer att vara på plats för att introducera sig och ha individuella samtal med oss som kommer. Spännande! 

Min helg kommer alltså bestå av drygt 16 h i bil fram och tillbaka till Östersund, minimalt med sömn, tävling och elitträff - en härlig blandning av utmaningar och aktiviteter! Jag gillar att ha fullt upp och tycker om att göra lite galna saker så det gör inte alltför mycket att minisemestern blir inställd. Nu kör vi på! 

/img_0352.jpg

Bild från Trettondagsritten i januari 

/ Josefin 

Genomgång av hästarnas tänder - ack så viktigt!

7 mar 2017

Förra veckan gjorde vi något som jag tycker det är lätt att slarva med - att kolla hästarnas tänder. Sist vi tog ut hästtandläkaren var för 2 år sedan och då kollade vi hästarna som vi hade då (ej Bolognese och Ambres). Nu tog vi äntligen tag i saken igen och jag är mycket nöjd över att vi fick det gjort. Samtliga 6 st hästar blev ordentligt kollade och har nu fina tänder - skönt!

Det var intressant att vara med när tandläkaren arbetade. Jag och min pappa fick känna på hästarnas tänder innan och efter behandling medan han förklarade vad problemet var hos respektive häst. Det var uppenbart att alla hästarna märkte att raspandet gjorde skillnad, då de under "finishen" av behandlingen stod utan munstege och blev raspade i munnen utan protest.  

Till råga på allt var tandläkaren - Rory Bannon - helt fantastiskt duktig. Vi använde ingen sedering(!) eller annat. Hästarna stod lösa i boxen och gick med på att ha munstege och att bli raspade. Otroligt! Tandläkaren kommer från Irland och har tidigare jobbat 10 år i ett sheikstall i Dubai, numera jobbar han på Angarns träningsanläggning. Vilken hand han hade med hästarna, både jag och min pappa blev helt hänförda. Jag kan varmt rekommendera honom om du behöver fixa tänderna på din häst! 

Shah Zohar var som vanligt vääääldigt nyfiken och kelig. Han gosade på Rory under tiden som han fixade Chaman i boxen bredvid och funderade nog över vad som egentligen hände med Chaman.

/hasttandlakaren-2.jpg
"Hallå! Gosa med mig!"

/hasttandlakaren-och-zohar.jpg

/ Josefin 

Sjukstuga halva dagen

4 mar 2017

Olägligt nog har jag lyckats dra på mig någon infektion i kroppen och är förkyld (det händer väl alltid när man väl är ledig?). Jag har lagt in extra vilopauser på soffan mellan stalljobb och ridning för att inte förvärra mitt tillstånd. Min gräns går vid feber eller kräksjuka - då avstår jag i största, möjliga utsträckning från att röra mig från soffan överhuvudtaget Hur som helst är jag "bara" snorig och allmänt hängig för tillfället så jag klarar mig ganska bra.

Det blev en ordentlig tur i bra tempo (grusvägarna var helt tinade, hurra!) på Chaman under gårdagen. Jag hade trevligt sällskap av min vän Nellie och hennes häst "Korken" och vi avverkade 25 km tillsammans. Jag lyckades få pulsbandet att fungera klockrent och kunde roa mig med att studera den trevliga sammanfattningen efter passet. Chaman känns bättre än någonsin! 

När jag kom tillbaka fick jag laga en riktig energifylld kopp med varm choklad och fixa en matig macka innan jag skulle ut på nästa ridtur med Johanna. Vi red en lugn tur på Ambres och Euforian, innan vi till slut avslutade dagen med en kvällstur på Rakeem och Bolognese - båda turerna i sällskap av min granne Sara. 

/chaman-lag-puls.jpg/chaman-i-grimma.jpg
Chaman innan ridturen

I dag släppte jag ut hästarna på morgonen, mockade ett par boxar och gick sedan in för att äta frukost innan dagens första ridtur med Marie. Vi red en lugn tur på Shah Zohar och Bolognese innan jag gick in och la mig i soffan för att sova ett par timmar. Jag ställde in eftermiddagsturen för att istället vila upp mig inför morgondagens mer krävande träningar.

Dagar som dessa är man extra glad och tacksam över att ha en fantastisk sambo som ställer upp och tar hand om stalljobb som man inte är i form för själv. Jag kunde i lugn och ro vila på soffan medan resten av stalljobbet blev klart - tack! Vila på soffan står troligen på schemat för resten av den här kvällen men först blir det en efterlängtad middag om en stund. 

/ Josefin 

Minustid

2 mar 2017

De senaste tre veckorna har varit enormt mycket mer intensiva än vanligt, framförallt eftersom jag jobbat 1-2 dagar extra/vecka på mitt ordinarie jobb= otrolig skillnad tidsmässigt. Nu har jag äntligen "sportlov" och kan fokusera på hästarna och mitt företagande till 100 %.

Då och då tycker jag att man kommer in i dessa prövande perioder, då man verkligen får testa på hur det är att leva under tidsbrist och mycket stress. Inte de trevligaste av perioder men sådant tillhör ju livet som det ser ut i dag. Samtidigt som hästarna så klart är en del av arbetet under dessa perioder så är jag extra glad att ha dem just när det är som tyngst, hästar har verkligen en läkande och stresshanterande påverkan på oss människor.

Hur som helst har det hänt en massa saker som jag inte har hunnit skriva om här på bloggen. Jag hoppas dock att jag kommer få tid till att backa tillbaka och återberätta vad som har hänt. Först väntar (som vanligt) en heldag i stallet!

/ambres-i-solen.jpg

/ Josefin 

Inte som andra onsdagar

23 feb 2017

Den här dagen blev inte som planerat och inte heller som onsdagar brukar vara. Planen var ett långpass med Shah Zohar och Chaman på morgonen, träna Euforian och Ambres hemma under eftermiddagen och sedan åka på markarbeteslektion med Bolognese och Rakeem. Så blev det minsann inte!

Jag vaknade upp till ett snöigt och blåsigt väder och fick tidigt reda på att min ryttare Johanna fick ställa in dagens ridtur på grund av feber. Jag fick lägga om planen och bestämde mig för att Chaman var den lämpligaste hästen att rida i och med busvädret.

Kl 9 mötte jag upp min granne Sara och en av hennes hästar för att ge oss ut på den längre turen. Vi var ute i drygt 2 h och det räckte fint med tanke på det otrevliga vädret och förrädiska underlaget. Det var ett relativt tjockt täcke med snö ovanpå ett lager av is på vägarna, vi fick ta det väldigt lugnt bitvis. Väl tillbaka hemma var mina kläder i princip så pass blöta att de gick att vrida ur. Jag fick gå in och byta om, äta lunch och värma mig innan jag fortsatte med sysslorna utomhus.

Senare under dagen red jag ett till pass tillsammans med Sara. Det blev Rakeem som fick hänga med och vi klättrade i skogen, hästarna fick bitvis upp pulsen ordentligt! Efteråt tog jag det lugnt och fixade med min bokföring. Framåt kvällen longerade jag Euforian innan jag till slut tog kväll tillsammans med Otto. Vi åt middag tillsammans och ägnade sedan ett par timmar till att lyssna på först UFO-podden om mysteriet vid Djatlovpasset (rekommenderas!) och sedan Creepypodden med Jack Werner (rekommenderas också, om man tål att bli skrämd). Jag kan säga att vi var rätt skärrade och mörkrädda när vi väl skulle gå och lägga oss (framförallt jag), men mysigt hade vi det! Det blev en annorlunda men ändå väldigt bra onsdag.

 /img_4569.jpg

/ Josefin 

Tänk vad veckorna går fort när man har roligt

20 feb 2017

För en vecka sedan skrev jag ett inlägg angående att ordningen är återställd här hemma. Nog är den någorlunda återställd, men på något sätt har tiden ändå bara flugit förbi för att lämna minimalt med utrymme för saker som att sätta sig vid datorn eller dylikt. Det där med att sitta ner är väl ingenting jag ägnar mig åt speciellt mycket egentligen. De gånger jag sitter ner under en dag är på hästryggen, vid matbordet och eventuellt i bilen om jag ska åka någonstans. De gånger jag kollar på någon film eller serie brukar jag oftast ligga ner i soffan, vilket så småningom nästan alltid slutar med att jag somnar... Zzz

Förra veckan jobbade jag återigen mer timmar än vanligt. Jag och mina ryttare fick ihop hästarnas träning på ett bra sätt trots mina timmar på jobbet, med mycket små marginaler tidsmässigt (därav brist på tid till att sitta vid datorn).

/chaman-hoppar-4.jpg 
Chaman på onsdagens träning. Foto: Alwyn Jones

/chaman-galopperar.jpg
Chaman på onsdagens träning. Foto: Alwyn Jones


Från onsdagens träning, först Bolognese och sedan Chaman

I lördags fick jag, Johanna och Anna till ett bra 30 km-pass på Rakeem, Chaman och Shah Zohar. Ingen av hästarna verkade speciellt ansträngd efter passet och dagen efter kändes de fortsatt kanonfina. Det bådar gott! 


Från lördagens 30 km-pass

/abbe-pussas.jpg
Från en av min och Abbes turer i veckan

Den här veckan blir det också många timmar på jobbet, kommande vecka är det dock "lov" för min del så då finns det tid för återhämtning och mer fokus på hästarnas träning. Vi kämpar på!

/ Josefin 

Ordningen är återställd

13 feb 2017

Det har blivit mycket jobb på egen hand den senaste veckan, i och med att jag haft mer eget ansvar över hästarna och stallet än annars. I vanliga fall brukar jag ha hjälp med ~11 st träningspass och ~8 h stalljobb men förra veckan blev det en del bortfall eftersom flera ryttare var bortresta. Trots manfall lyckades jag sköta mitt andra jobb, fixa stallet och träna hästarna enligt plan. Det finns inga marginaler när sådana här veckor dyker upp!

Hur veckan har sett ut på ett ungefär:

  • Måndag: Stallfix och ridning fram till kl 12:30 - Möte kl 14 - Ridning kl 16:30
  • Tisdag: Stallfix och ridning fram till kl 13:30 - Jobb kl 15:30-19
  • Onsdag: Stallfix och ridning fram till kl 12 - Jobb kl 13:45-16 - Markarbete kl 18
  • Torsdag: Jobb kl 8:30-18:30
  • Fredag: Stallfix och ridning fram till kl 15 - Idrottsgala kl 18:45-23
  • Lördag: Stallfix och ridning fram till kl 15 - Umgänge med syster och hennes barn i Täby centrum
  • Söndag: Stallfix och ridning fram till kl 17 - Föreläsning kl 18-20

Hur som helst är nu ordningen återställd och allt flyter på ungefär som det brukar. Solen har varit närvarande till stor del den senaste tiden och jag har lyckats fylla på min energidepå - skönt! Hästarna känns bättre än någonsin och det ska bli väldigt spännande att se vad den här säsongen har att bjuda på. Först ut i planeringen är Wångenrittens tempoklass över 50 km tillsammans med Shah Zohar. Det blir vår första "riktiga" tävling eftersom han tidigare bara har gått clearroundklasser. 

I övrigt är planen att öka på träningsintensiteten för att preppa hästarna ordentligt inför stundande tävlingar. Here we go! 

/uteritt-122.jpg
Gårdagens härliga tur med Chaman, Euforian och Shah Zohar

/abbe-i-solnedgangen.jpg
Gårdagens sista tur på Ambres

/varkanslor-bullen.jpg
Dagens vårlika tur med Bolognese och Euforian

/ Josefin 

Topp 3 i omröstningen till NT:s Guldankare!

11 feb 2017

I går fick jag borsta bort allt hö ur håret och svida om till finkläder - det var dags för galamiddag!

/idrottsgalan-selfie.jpg

Som jag nämnt tidigare var jag och resten av laget som tog SM-guld nominerade i kategorin "Årets lag" och till NT:s Guldankare vid Norrtälje Idrottsgala för de största idrottsprestationerna 2016. Vi hade hård konkurrens av många duktiga individuella atleter och lag och jag hade inte alltför höga förväntningar på hur det skulle gå för oss (även om tävlingsdjävulen i mig hoppades, hoppades, hoppades på att det skulle gå bra). 

Rospiggarna kammade hem priset för "Årets lag" efter deras starka comeback och SM-guld på hemmaplan framför 8000 personer i publiken, inte helt oväntat. 


Presentation av RRKK innan prisutdelningen i kategorin "Årets lag"

Allteftersom kvällen fortlöpte presenterades en efter en av kandidaterna till NT:s guldankare, utifrån hur stor andel röster man fått. Till slut stod det klart att vi var topp 3 av alla nominerade - STORT! Som konkurrenter hade vi Jerry Tollbring - grym handbollsspelare på högsta nivå - och Rospiggarna - speedwaylag som tog ett överlägset SM-guld 2016. Att komma 3:a i det motståndet känns helt klart värdigt. 

/16682005_1451048241574128_2391037858937034605_n.jpg

Filmklipp från när vi står på scenen som topp 3 hittar ni här (gick ej att bädda in i inlägget). 

/idrottsgalan-med-katterna.jpg
Katterna ville så klart gratulera mig när jag kom hem från galan...

Trots mycket hårt motstånd kom vi 3:a i folkets omröstning till NT:s Guldankare! Av tolv kandidater var vi alltså topp 3 av de som fick flest röster från folket.

Stort tack till er alla som röstat och på så sätt bidragit till att ridsporten (och i synnerhet distansritt) uppmärksammas! Jag är mycket glad över all support och uppmärksamhet vi fått kring detta!

/ Josefin 

Distansryttare goes hoppryttare

9 feb 2017

När jag var yngre var det hoppning som jag ville satsa på. Jag och Rakeem hoppade som galningar och flög över något enstaka hinder på 1.20-1.30 cm, att han inte ens är 1.60 m i mankhöjd spelade ingen roll annat än att mina väldigt ambitiösa målsättningar om att bli bäst på hoppning inte kändes alltför realistiska. 

Så småningom kom vi in mer på dressyr istället och faktum är att jag för ett par år sedan valde mellan att köpa en dressyrhäst eller en arab. Min tränare ville absolut att jag skulle satsa på dressyren men jag kände återigen att min ambitionsnivå satte stopp för mig - jag var trots allt 17 år och hade inte tävlat någon dressyr tidigare, att börja satsa så sent kändes helt enkelt inte optimalt. Jag valde därför att köpa en arab för att rida distansritt eftersom det var så himla kul - i dag sitter jag här och har ridit två stycken godkända 160 km och satsar för att hålla mig på elitnivå. Att ha höga ambitioner och mycket drivkraft kan ta en långt.

/14310330_10208883738549607_6696400465580984836_o.jpg
Guld i lag-SM 2016, både Rakeem och Chaman ingick i laget

Vid något tillfälle i min ryttarkarriär blev jag rädd och osäker vad gäller att hoppa hinder, framförallt om de är högre än 70 cm. Detta har jag dock lyckats jobba bort i och med lektionerna jag rider på onsdagar och jag har hittat tillbaka till mitt intresse för att hoppa. Under gårdagens lektion kände jag skräckblandad förtjusning när jag och Bolognese hoppade över aningen högre hinder än innan. Efter att vi hade klarat det skakade jag ordentligt i kroppen, troligen av en rejäl adrenalinkick mixat med nervositet som jag höll inom mig. Hoppning är grymt roligt och jag kommer garanterat fortsätta att träning (och kanske tävling på låg nivå) i disciplinen.

Ibland kan man tycka att man valde fel disciplin att satsa på, speciellt när det är -20 grader utomhus och man ändå behöver ge sig ut och träna ett par timmar ute i naturen. En annan faktor är så klart att distansritt är en mycket dyr sport att hålla på med och att man i stort sett aldrig tävlar om några prispengar eller dyra priser. Jag beundrar oss alla som satsar på distansritt, vi har en enorm uthållighet och är på många sätt hårdare mentalt än andra ryttare (föreställ er den mentala viljestyrkan man behöver för att ge sig ut på långritt oavsett om det blåser på snedden och regnet vräker ner).

Hur som helst är det något med distansritt som ändå får mig att fastna vid just den disciplinen och känna att jag har hamnat rätt. Jag upplever även att mina hästar uppskattar tävlingsformen och det är så klart viktigt för mig. Jag krigar på med mina långa arbetsdagar som distansryttare och ser fram emot att våren närmar sig med sin energiboost!

Nedan följer några bilder från gårdagens träning, samtliga fotade av Alwyn Jones. Visst ser det härligt ut? 

/20170208-taj_7442.jpg/unnamed-2.jpg/20170208-taj_7542.jpg/bolognese-hoppar.jpg/20170208-taj_7590.jpg

/ Josefin

Ett mycket kärt återseende

7 feb 2017

Det ligger ett par tunga dagar bakom mig. Inte bara det att jag är nästintill ensam gällande skötsel av stall och träning av hästar + extra mycket jobb på mitt "vanliga" arbete (tack Marie för du hoppar in och rider med mig tidigt på morgonen innan du jobbar), vädret har också varit oerhört tungt och deprimerande. Jag klarar inte av när solen är frånvarande en längre tid, det gör mig väldigt seg och sänkt (rätt säker på att jag fått D-vitaminbrist vid det här laget). Så här såg prognosen ut inför gårdagen:

/vadret-molnigt.jpg

MEN(!) i dag kom äntligen solen tillbaka och det blev en helt fantastisk dag på hästryggen! Tänk vilken energi man kan få av lite mer ljus. Det blev tre härliga turer i solen den här dagen, välbehövd ljusterapi. 

/shah-zohar-i-skogen.jpg

Det är som nämnt mycket att göra den här veckan, dels eftersom min ryttare Johanna är bortrest fram till på fredag (brukar vara hos mig 4 dagar/vecka i vanliga fall) och dels eftersom jag haft annat jobb som tagit upp mer tid än vanligt. Hur som helst har jag lyckats bra med träningen ändå - cred till mig själv! Resten av veckan kommer att rulla på i samma takt. Hard work! 

/ Josefin 

← Äldre inlägg