Den perfekta dagen

Hur ser egentligen den perfekta dagen ut? Choklad och vila på soffan? Nej, inte riktigt så. Nu tänkte jag dela med mig av min gårdag, som var alldeles strålande perfekt! Dagen gav full pott på träningsfronten, motivation och framförallt - motion.

Jag började min dag med att göra i ordning en bit vildsvin i vår Crock-Pot (denna kära ägodel kommer troligen omnämnas i ett annat separat inlägg framöver). Eftersom det är träning på onsdagskvällar visste jag att jag inte skulle vara hemma förrän runt kl 19:30, jag underlättade därmed för mig själv och min sambo Otto genom att lägga vildsvinet i vår Crock-Pot och ställa in den på låg effekt i 11 h (framförhållning, ibland får jag till det!). Vildsvinet skulle vara färdigt lagom till jag kom hem på kvällen och Otto skulle bara behöva göra i ordning tillbehören till maten när han kom hem från jobbet - voíla! 

Johanna kom hem till mig kl 8:30 och vi började då med dagens stallfix. När stallet var färdigt tog vi in Rakeem och Shah Zohar för att rida dagens första tur. Eftersom underlaget inte är perfekt på grusvägarna (hård isbana) red vi mestadels genom skogen. Vi provade en ny väg och lyckades utan problem få ihop en ordentlig skogsrunda på 15 km. Det var bitvis riktig "off-road-träning", vilket är precis vad Shah Zohar och Rakeem behöver. Dessa två herrar (framförallt lilla grå - Shah Zohar) har en tendens att aldrig tröttas ut och bli så där lagom lugna och fina om man bara rider på grusvägar/rakt fram. De behöver aktivera sin tankeverksamhet och mår mycket bra av att få jobba ordentlig med hela kroppen i en låg hastighet.

/image.jpg
Oldie but goldie på mig och Shah Zohar

Tidsoptimist som jag är (min absolut sämsta egenskap) hade jag beräknat att vi skulle vara ute och rida i 1,5 h. Så var inte fallet utan vi kom tillbaka till stallet först efter 2 h 15 min. Jag hade noterat min något felberäknade ankomsttid och meddelet nästa ridsällskap - Marie - att hon skulle få vänta på oss. Den nya ankomsttiden jag gav henne visade sig "bara" vara 20 min optimistisk...

Nästa tur var det Euforian och Ambres som skulle ridas. Också den här turen fick gå mestadels i skogsterräng, vilket även passar lilla grå nummer 2 (Ambres). Euforian var som vanligt totalt okomplicerad och tuffade på som det fuxfärgade tåget han är. 

Runt kl 14:30 var jag och Marie klara med ridningen och jag gick in för att äta lunch (mattiderna har en tendens att bli aningen förskjutna när man har att göra med en tidsoptimist som mig). Efter lunchen hann jag lägga mig i soffan för att läsa ett par sidor i min relativt nyköpta bok om distansritt (eBay) innan jag slumrade till i 30 min före insläppet av hästarna. Sådant som jag alltid drömmer om att göra, men aldrig riktigt brukar få till. Plötsligt händer det!

Ryttare nummer tre för dagen var Lena, som mötte mig i stallet strax efter kl 17. Jag hade då gjort i ordning Bolognese och Chaman (Lena), som var dagens markarbeteshästar. Vi lastade och åkte iväg för att träna markarbete kl 18.

Lektionen gick helt suveränt! Jag kom på mig själv med att bara sitta och le vid flera tillfällen och det kändes fantastiskt att flyga över hinderna tillsammans med Bolognese, som är en riktig pärla när det kommer till hoppning. Tränaren sa att han utan problem skulle kunna tävla 120 cm om man bara fortsätter träna honom med hoppning i fokus. Det är en härlig känsla att sitta på en häst som bara gör det han ska, man styr mot hindret och han sköter sig perfekt varje gång.

Framåt slutet av lektionen kände Lena att hon inte riktigt hade orken för att rida den sista övningen med Chaman. Jag satt upp och avslutade med att hoppa honom en vända, även detta kändes perfekt. Jag upplever att jag nu fått känslan för avståndsbedömning och tempo, vilket jag är mycket glad över. De första lektionerna jag åkte på satt jag mest och hoppades att jag och hästen skulle komma rätt på hindret, skämt å sido men något i stil med det var det.  

Efter träningen fick hästarna sin kvällsmat samtidigt som jag fick ett SMS från Otto där han meddelade att maten var serverad. Tänk vad enkelt det blir när man planerar och förbereder! Vi hade en trevlig middag tillsammans vid kl 20 innan vi satte oss vid varsin dator och spelade ett par timmar innan sängdags. Dagen var därmed fulländad!  

Summa summarum: Min aktiva tid under dagen var 10,5 h. 6 st hästar blev tränade, drygt 4,5 h ridning för min del. Alla hästarna var pigga och glada, jag hade trevliga samtal med mina kära ryttare och fick sedan avsluta dagen med världens bästa sambo. Kan man begära mycket mer än så här? Nä, det tycker jag är att kräva för mycket. Vissa dagar är bara helt och hållet perfekta. 

/ Josefin  

26 Jan 2017